såg nyss att lilla joker va tillsalu, en ponny som varit i stort sätt som min innan jag köpte cindy. Han stod bara 100m från mitt hus och var hos honom väldigt mycket. Känns jobbigt att inte kunna hälsa på honom om han blir såld. Våra minnen är helt oförglömliga, älska känslan av att göra han fin en fredagkväll för att jag skulle träningstävla nästa dag, åh kunde stå i timmar och bara mysa med henne men det bästa vi visste var nog att galoppera i backar i full fart barbacka en härlig sommarkväll, brukde alltid då hoppa av honom och sätta mig på en bänk så satt jag där och njöt medan han beta brevid. Eller varje hoppträning för sandra, han hoppade allt men vi har kämpa. När jag börja rida honom kunde han inte fatta galoppen, jag grät och var så besviken efter varje ridpass men jag gav aldrig upp, efter 1år hoppade vi en bana på 80cm (joker är bara en shettis).

Den lilla ponnyn har verkligen en evig plats i mitt hjärta. Han må vara liten men en häst med större hjärta än honom finns inte. älskar honom så..